Ja, idag var vi på ultraljud, började inte bra eftersom att vi var lite sena och det fanns absolut noll parkeringar nere i parkeringsgaraget. Vi fick ställa oss på en högst tvivelaktig parkering och hoppas på det bästa, inga pengar i världen kunde ändå mäta sig med att vi skulle få se vårat barn.
Sen gick allt så himla snabbt, -här är barnet och här är det lilla hjärtat som slår jätte fint! Åh vilken känsla! det finns ett barn där inne! och det lever och andas!
Sen mätte hon allt och allt såg jätte bra ut, bäbisen vägde blotta 145 g och är beräknad till den 4 augusti.
Men vilken livlig liten! den viftade med armarna och visade upp hela sitt akrobatregister för sina stolta föräldrar.
Sen frågad Lars lite försynt om kön, om BM kunde tänka sig att titta efter. -Ja det är ju inte 100 % säkert, sa hon, men jag ska vara ganska säker om jag ska våga mig på en gissning.
Jo det är nog en tjej ♥, duktig liten som ville visa också. Har hört många vars bäbisar envist kniper ihop med benen och vägrar visa alls.
Hjälp vad lyckliga vi är!! hjälp hjälp hjälp.


2 kommentarer:
JAg e så himmal gald för eran skull :) Jag blir alldels tårögd när jag läser din blogg gumman. *kram*
jag sa ju att det var en flikka :) man ska alltid lita på mej :)
Skicka en kommentar